Posts Tagged Lag och rätt

Om manligt och kvinnligt

Det hade blivit senare än vad jag räknade med och är därför ganska mörkt när jag påbörjar den långa vandringen från Valla till Johannelund. Knappast becksvart men mörkt som det blir en vårkväll i april. Jag går med händerna i fickorna och tänker på lite allt möjligt, utom då att jag skulle ta någon form av risk genom att vandra i den sparsamt upplysta storstadsnatten (är man uppvuxen på landet i en kommun med ynka 14 000 invånare så räknas faktiskt Linköping som en storstad).

Jag korsar vägen vid Folkungavallen och beger mig in i Hejdegårdens blandning av villor och lägenhetskomplex. En och annan människa tycks fortfarande vara vaken, men annars är jag ensam på min färd. En bit framför mig ser jag då en annan fotgängare; en kvinna visar det sig när hon kastar en ängslig blick över axeln och snabbar på sina steg. Det slår mig att denna okända kvinna, som verkar vara i min egen ålder, är rädd för mig eller kanske snarare för det som jag representerar: den mystiske främlingen i natten, förövaren i en potentiell överfallsvåldtäkt.

Jag undrar vad hon tänker. Spanar hon efter nattugglor som skulle kunna höra ett rop på hjälp? Har hon telefonen redo för ett nödsamtal? Förbereder hon sig för att sticka mot mina ögon med sina nycklar? Enbart i kraft av mitt kön och den tid på dygnet då vi träffas har jag makt över denna totalt främmande människa. Hon skulle antagligen börja springa om jag snabbade på mina steg. Ändå är det jag som man som har störst anledning att frukta både natten och det slumpmässiga våldet, jag som går här, naiv övertygad om min egen osårbarhet  – en uppenbar kontrast till hennes irrationella skräck.

Jag undrar om hon förstår att hotet om våldtäkt är betydligt större i en välbekant miljö, befolkad av välkända människor – en plats där hon känner sig trygg. Natten föder inte automatiskt illgärningsmän och solens varma strålar håller dem inte borta. Även dygdiga, kloka flickor kan råka ut för dåliga människor. Kanske borde jag säga allt detta till henne? Att hon borde frukta alkoholen och grupptrycket mer än den slumpmässiga främlingen på gatan. Men vem är egentligen jag att lägga mig i hennes liv? Dessutom lär väl ingen lyssna på en okänd människans förkunnanden på en trottoar en halvtimme innan midnatt.

Hon viker av på en sidogata och jag fortsätter hemåt till min väntande säng. Två stjärnor som passerat varandra på himlavalvet för att aldrig mötas på åter.

Tags: , ,

The Wire

The Wire är en smått genialisk tv-serie ifrån amerikanska HBO och handlar på ytan om en grupp poliser och deras kriminella motparter i den förfallna staden Baltimore. Men det som gör serien så bra är just att den innehåller mycket mer än traditionella polisserier. Man räds inte komplicerade frågor som korruption, droglegalisering, människosmuggling och politiskt rävspel. Samtliga inblandade skildras nyanserat och trovärdigt, vare sig de är underåriga knarklangare, missbrukare eller nedsupna poliser. Som tittare rycks man ofta med och får känslan av USA:s mörka undersida gradvis blottläggs. Manuset skrivs av flera framstående deckarförfattare och bygger på gedigna efterforskningar.

thewire4För lärare är säsong fyra av särskilt intresse. Då ger sig serien i kast med det amerikanska skolsystemet och vi får följa en polis som sadlat om till lärare, en klass full av problemelever och en skolledning som givit upp alla ambitioner utöver att hålla skolan flytande. En sociologiprofessor sätter igång ett projekt med avsikten att följa struliga ungdomar och den efterföljande krocken mellan den akademiska världen och gatan är både underhållande och tragisk.

Några av de scener som påverkat mig mest listas nedan:

  • Den gröne och ganska fumlige föredetta polisen Roland Pryzbylewski bevittnar hur en kvinnlig elev knivskär en annan under en av hans första lektioner. Efteråt blir han tröstad av rektorn med att eleven som knivskar sin klasskamrat i alla fall inte hade HIV.
  • Det börjar bli dags för de årliga tester (SAT:s) som avgör hur mycket pengar skolan kommer att få till nästa år. För att förbättra resultatet beordras samtliga lärare undervisa om proven oavsett ämne – trots att det dessutom är pinsamt uppenbart att proven inte är designade för skolans elever och deras erfarenheter.
  • Rektorn betalar några personer för att åka runt i stan och samla ihop skolkande och frånvarande elever. Skolan får nämligen pengar för ett helt skolår om dessa elever är med den första dagen på det nya läsåret, oavsett om de sedan skolkar ifrån resten eller inte.
  • Vaktmästaren höjer temperaturen i alla klassrummen eftersom eleverna är mycket lättare att hantera när de är trötta och dåsiga på grund av värmen.

The Wire belyser på ett tydligt och fängslande sätt många av vår tids stora problem och frågor. Serien ger dessutom en spännande och unik inblick i det amerikanska samhället. Jag tror aldrig att jag sett någon serie så tydligt belysa svårigheterna och orättvisorna i skolsystemet.

Tags: ,

Aleksandr Solzjenitsyn – En dag i Ivan Denisovitjs liv

”En dag i Ivan Denisovitjs liv” handlar om lägerfången Ivans liv i Gulag någon gång under 50-talet. Boken bygger på författarens egna upplevelser och är både kort och lättläst. Samtidigt ger den en väldigt bra bild av lägerlivet utan att frossa i övergrepp och elände. Ivan lyckas trotsallt finna lite lycka och trygghet även på denna hemska plats.

ivanBoken säger en hel del om hur en totalitär regim fungerar (eller inte fungerar) och hur den påverkar människor. Den borde fungera utmärkt när man arbetar med 1900-talshistoria. Jag kan även tänka mig att man skulle kunna läsa den i samband med att man pratade om rättsystemet och demokrati inom Samhällskunskapen.

Några intressanta frågor att arbeta med skulle kunna vara: Vad har Ivan gjort för att hamna i lägret? Vad har övriga fångar för bakgrund? Ivan klarar sig ändå ganska bra, varför det och varför gör inte alla det? Hur tror du att du hade klarat dig om du hade hamnat i ett sådant läger?

Tags: ,

Att använda rollspel i undervisningen

När jag läste pedagogik fick jag lära mig att det fanns tre huvudsakliga sätt att tillägna sig kunskap: att lyssna, att läsa och att göra. Mina ämnen, Samhällskunskap och Historia, kan lätt bli väldigt teoretiska. Att här undervisa genom föreläsningar och eget arbete är inte särskilt svårt, men hur ska man bära sig åt för att eleverna själva ska få arbeta med materialet?

Traditionellt så använder man sig kanske mest av olika former av uppsatser, grupparbeten och så vidare. Men som gammal rollspelare vill jag även slå ett slag för att använda rollspel i undervisningen. Med rollspel menar jag i det här fallet en övning där eleverna antingen ikläder sig en annan roll (som FN-delegater, ambassadörer, politiska företrädare och så vidare) eller föreställer sig själv i en främmande situation (som brottsoffer, vittne och så vidare).

Upplägg

Rollspel kräver ordentliga förberedelser ifrån lärarens sida. Han måste ha förberett ett gediget informationsmaterial och tydliga instruktioner så att eleverna vet vad de ska göra, var de kan hitta fakta och vad deras roller går ut på.

Det är lämpligt att låta rollspelet kretsa kring en eller flera konflikter, där deltagarna får representera olika intressen och parter med koppling till dessa konflikter. Framförallt ska man välja en konflikt som rymmer många nyanser och tolkningar, utan ett självklart rätt och fel. Även om parterna inte behöver vara jämbördiga i fråga om makt och inflytande så ska de vara möjliga att förstå och sympatisera med.

Förutom konflikten så behövs det en arena där parterna kan mötas och förhandla. Själva förhandlingen blir då framförandet av rollspelet och klassrummet får representera en politiska församling och läraren någon form av medlare.

Rollspel är en gruppaktivitet och lider därmed av samma svagheter som ett vanligt grupparbete. Bristande engagemang och dålig närvaro kan förstöra för hela klassen. Ju längre tidsrymd uppgiften spänner över, desto mer krävs det av eleverna i form av självständigt arbete och egna initiativ. Rollspel behöver inte ta särskilt lång tid, men det är vanligt att man arbetar med dem under åtminstone ett par lektioner. Ett lyckat rollspel bygger också på att eleverna vågar ta plats och ta strid med varandra. Givetvis utan att bli personliga eller gå alltför långt ifrån de åsikter som de ska representera (åsikter som inte nödvändigtvis behöver överensstämma med deras egna).

Olika rollspel

I Samhällskunskapen ryms konfliktrika arbetsområden som internationell politik, lag och rätt och demokrati. Därför är det också lättare att skapa intressanta upplägg för rollspel i ämnet. Nedan följer ett antal exempel. När man lägger upp uppgiften så är det viktigt att försöka framställa de olika parterna så neutralt och sakligt som möjligt. Även om man ska beskriva grupper som talibanerna eller politiska partier som man inte nödvändigtvis sympatiserar med så ska man göra dem intressanta att gestalta och inte tillskriva dem åsikter som de inte har. Även eleverna ska förstås uppmuntras till att framställa sin rolls åsikter och intressen på ett så rättvist och korrekt sätt som möjligt.

FN-rollspel har funnits i många år och har främst varit en angelägenhet för elever på Samhällsprogrammet. På svenska FN-förbundets hemsida finns detaljerade instruktioner och tips. Traditionellt är FN-rollspel stora, ambitiösa projekt som spänner över hela terminer och riktar sig mot mycket intresserade och motiverade elever. Men det går att banta ner upplägget och nöja sig med en konflikt och en handfull intressenter.

  • Politisk konflikt: Det finns många politiska konflikter som kan vara intressanta att diskutera. Vi kan tänka oss någon form av FN-ledd medling mellan flera ledande EU-länder och Ryssland. Vilka är stridsfrågorna? Vilka intressen och önskemål har stora EU-länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien? Vilken roll spelar de forna sovjetiska satellitstaterna? Vad vill Ryssland?
  • Miljön: Miljöfrågor är ständigt aktuella och åsikterna går i sär om vad som ska göras, vem som ska göra det och hur bråttom det är. Vilka miljöproblem och behov har länder som USA, Kina och Ryssland? Vilka önskemål har stora multinationella företag, internationella organisationer och fattigare länder? Svenska FN-förbundet har även ett rollspel om klimatet.
  • Medla i en väpnad konflikt: Även om vi länge har haft fred i Sverige så pågår det fortfarande många konflikter runt om i världen. Vilka intressen och grupper finns representerade när det gäller en konflikt som inbördeskriget i Afghanistan? Vad har de för krav och vilka är deras allierade? Är fred överhuvudtaget möjligt?

När det handlar om internationell politik så blir det något storslagnare men också opersonligare frågor. Förslagen ovan kräver dessutom ganska mycket förberedelser och arbete, både för elever och lärare. Vill man iscensätta konflikter går det även att göra det i en mindre skala på hemmaplan.

  • Politisk debatt: Ett klassiskt upplägg är att eleverna får välja varsitt politiskt parti och sedan diskutera ett antal konkreta sakfrågor utifrån sitt partis åsikter. På den här nivån är det dock mer närliggande och personligt. Det är inte alla elever som klarar av att representera ett parti vars åsikter de inte delar. Dessutom kan det vara oväntat svårt att kartlägga partiernas verkliga åsikter bakom alla floskler som deras hemsidor är fulla av. Alla partier har inte heller en lika utvecklad politik på alla områden. Man kan också få en gränsdragningsfråga. Vilka partier ska man tillåta? Är det okej om någon representerar Sverigedemokraterna? Jag har valt att främst se till att de stora, etablerade partierna finns med, men har man en stor klass och tror att eleverna kan hantera det på ett bra sätt så tycker jag att Sd mycket väl kan finnas med. Det kan rentav vara en poäng att deras politik granskas och jämförs med andras.
  • Ideologisk debatt: Jag har märkt att det är ganska svårt för eleverna att förstå vad en ideologi är för något och man kan mycket väl tänka sig en diskussion kring vissa viktiga frågor där de ska företräda en ideologi snarare än ett helt parti. Detta är lämpligtvis ett kortare och mer översiktligt rollspel.
  • En konkret sakfråga: Samhällskunskapen behandlar många av de konflikter som ingår i samhället och de intressen som är inblandade. Istället för att utgå ifrån ett antal särskiljande ideologier eller partier kan man utgå ifrån en konkret fråga som: ”Hur ska välfärden finansieras?”, ”Hur uppnår man likvärdig vård?”, ”Vad ska prioriteras när resurserna är knappa?” I anslutning till vårt examensarbete planerade vi ett arbetsområde om privatisering där avslutningen bestod av ett rollspel som handlade om att ett privat vårdhem ville etablera sig i en kommun.
  • En rättegång: Att iscensätta en rättegång är också ett ganska vanligt och populärt rollspel. Beroende på vilka elever man har så kan man antingen låta dem konstruera allt – även sådana saker som brott, bevis, vittnen och så vidare – eller så förser man dem med ett förslag på hur det hela kan ha gått till och vilka som är inblandade.

Att skapa ett bra rollspel när det gäller Historia är något svårare. Eleverna har som regel betydligt mindre förkunskaper om historiska skeenden jämfört med aktuella internationella och politiska konflikter. Eftersom det handlar om sådant som redan hänt så har man inte heller lika stor frihet, varken som elev eller lärare.

  • En häxrättegång: Ett sätt att fånga forna tiders åsikter och världsbild kan vara att man spelar upp en rättegång mot en misstänkt häxa. Då kan man även få med de växande motsättningarna mellan den folkliga kulturen och elitens. Som förberedelse kan man läsa om andra häxrättegångar och om periodens vidskepelser.
  • Imperialismens tid: Man kan tänka sig ett rollspel som iscensätter uppdelningen av Polen eller hur stormakterna delar upp Afrika mellan sig. Målet är då att visa på hänsynslösheten och det obefintliga intresset för ursprungsbefolkningens önskemål och åsikter.
  • Sveriges neutralitet under andra världskriget: Man spelar upp ett fiktivt möte där Sveriges agerande gentemot Nazityskland diskuteras. Ska Sverige gå med i kriget eller inte? Hur stora eftergifter ska vi göra mot tyskarna? Några elever får representera tyskvänliga personer, andra stöttar de allierade och några försöker vara neutrala. De representerar även olika intressen, organisationer och samhällsgrupper.

Gemensamt för dessa snabba förslag är att de kräver en hel del förberedelser. Det är inte heller lika lätt att få tag i bra historisk fakta som när det gäller aktuella politiska frågor. Läraren får nog räkna med att förse eleverna med mer information själv när det handlar om historiska rollspel.

Hur bedömer man eleverna?

Ett rollspel skulle även kunna vara enbart ett underhållande återskapande av det förflutna eller ett försök att uppleva någonting främmande och annorlunda. De exempel som jag har tagit upp är mer än så. Mer än bara ett roligt och annorlunda inslag. Jag kan mycket väl tänka mig ett rollspel som utgör en avslutande och avgörande uppgift. Det jag brukar bedöma är framförallt:

  • Hur pålästa eleverna är: Visar de en förtrogenhet med fakta och kunskaper? Har de läst på ordentligt? Förhåller de sig kritiskt och självständigt till informationen?
  • Hur väl de argumenterar och representerar: Ger eleverna en rättvis bild av partiets/landets/personens åsikter? Kan de argumentera övertygande för sin sak? Bemöter de motståndarna argument på ett bra sätt?
  • Hur aktiva eleverna är: Har de deltagit i förberedelserna inför rollspelet? Är de aktiva under själva rollspelet?

Det kan vara svårt att som lärare både leda rollspelet och se till att det flyter på bra samtidigt som man ska bedöma elevernas insatser. Därför är det bra om det ingår någonting utöver själva rollspelet. Till exempel en skriftlig inlämningsuppgift där man ska sammanfatta sina åsikter och argument.

Tags: , , ,

Katarina Wennstam – Flickan och skulden, En riktig våldtäktsman

flickanskulden

Katarina Wennstam är journalist och författare till två viktiga böcker om våldtäkt och hur offer och gärningsmän bemöts av samhället. Den första boken, ”Flickan och skulden”, handlar om ett antal konkreta våldtäktsfall och hur offret och de misstänkta gärningsmännen behandlats av polis, rättsväsende och omvärld. Det är en ganska skrämmande läsning, både på grund av de brutala våldtäkterna och på grund av den misstro som flickorna möter när de berättar om sina upplevelser. Wennstam visar hur samhället har skapat sig en bild av hur en ”riktig” våldtäkt ska gå till. Uppfyller man inte bilden av hur offret ska se ut och uppföra sig stämplas man lätt som en lögnare och övergreppet trivialiseras. I synnerhet om gärningsmannen inte heller uppfyller bilden av hur en våldtäktsman ska se ut och uppföra sig.

”En riktig våldtäktsman” utforskar hur gärningsmännen rättfärdigar och trivialiserar sitt eget agerande. Att få dem att erkänna sin egen skuld är en lång och tidskrävande process. De identifierar inte sig själva med samhällets bild av hur en våldtäktsman ska vara och tycker därmed inte att deras agerande har varit en våldtäkt, oavsett hur starka bevis som finns.

riktigvald

Det är två starka och skrämmande böcker. Läsaren känner sympati både med offer och förövare. Jag har använt utdrag ur båda böckerna när vi har pratat om Lag och rätt och jämställdhet på Samhällskunskapen. Det här är viktiga saker att diskutera, men man får träda varsamt med tanke på hur pass vanliga våldtäkter och sexuella övergrepp faktiskt är. Man kan mycket väl tänka sig att det finns personer i klassen som antingen själva varit utsatta för en våldtäkt eller känner någon som har blivit våldtagen.

Även om böckerna inte är särskilt långa så hinner man troligtvis inte läsa igenom dem under ett normalt arbetsområde. De utdrag som jag har låtit klassen ta del av har varit enskilda våldtäktsfall och det inledande kapitlet i ”En riktig våldtäktsman” som beskriver en situation som lätt skulle kunnat eskalera till en våldtäkt. Det handlar om en ung kille och en ung tjej som berusade flörtar på dansgolvet. Men när de  sedan kommer till hennes lägenhet så ångrar hon sig och killen går frustrerad där ifrån. Den här historien är en utmärkt utgångspunkt för diskussioner kring vad en våldtäkt är, varför våldtäkter sker, huruvida det handlar mer om makt än sex och så vidare.

Tags: ,