Många elever vill arbeta i grupp någon gång under kursen och när en grupp fungerar så kan det leda till väldigt bra slutprodukter och lärdomar. Men ofta fungerar det mindre bra och det blir ibland svårt att sätta enskilda betyg på ett gemensamt arbete. Jag ska försöka att spalta upp ett par punkter som man bör fundera över i samband med grupparbeten.

  • Hur skapar man en fungerande grupp? Hur stor ska gruppen vara? Hur ska den sättas ihop? Vem ska bestämma gruppens sammansättning?
  • Hur ska man följa gruppens arbete? Hur ska läraren hålla reda på det fortlöpande arbetet och vem som gör vad? Hur ska man utvärdera själva arbetsprocessen?
  • Hur bedömer man slutresultatet? Hur tungt väger slutprodukten jämfört med arbetsprocessen? Hur bedömer man saker som samarbetsförmåga, ansvarstagande och självständighet?

    Att lägga över ansvar på eleverna och avsäga sig en del av kontrollen är alltid riskabelt. Ibland är de inte mogna nog att ta eget ansvar eller så saknar de den nödvändiga självinsikten för att bedöma sin egen förmåga. Ändå är det nyttigt för dem att få stå på egna ben, även om det bara är för en kort stund. Även ute i arbetslivet så måste de lära sig att samarbeta och agera självständighet och där finns det inte något skyddsnät på samma sätt som i skolan. Har man en klass med stora sociala problem och inre motsättningar kan det blev svårt att få grupparbeten, och alla andra gemensamma aktiviteter, att fungera.

    • Låta eleverna välja grupp själva: ofta vill eleverna hålla sig till de personer som de umgås med i klassen och som de har en närmare relation till. Är de redan en del av en fungerande grupp så kan man snabbt komma igång med arbetet genom att låta dem vara tillsammans med sina kompisar. Men ibland blir någon över och det är inte alltid som två kompisar är bra för varandra när det gäller skolarbetet. I slutändan så brukar läraren ändå få gå in och placera i någon eller några elever i redan existerande grupper.
    • Läraren väljer grupp: läraren kan skapa egna grupper, antingen utifrån slumpen eller baserat på sin kunskap om eleverna och deras relationer med varandra. Det kan finnas en poäng med att placera elever som inte i normala fall umgås med varandra i samma grupp. Ett grupparbete kan vara ett bra sätt att lära känna någon som man inte har någon kontakt med i vanliga fall. Läraren kan även skapa ett antal fasta basgrupper som används varje gång som ett grupparbete är aktuellt.
    • Fasta basgrupper: Det är inte omöjligt att det redan existerar någon form av basgrupper i andra ämnen och då kan det vara lättast att hålla sig till dessa grupper. Men även om grupperna är välfungerande så kan det vara nyttigt att skaka om lite genom att låta eleverna byta grupper och umgås med andra utanför den direkta kompissfären.
    • Tydlighet: tydliga riktlinjer är viktigt när eleverna ska ägna sig åt egna arbeten. Tydliga betygskrav, instruktioner och uppföljning. Då blir det också lättare för läraren att bedöma den slutgiltiga produkten.
    • Loggbok: ett vanligt sätt att hålla reda på en grupp är att be dem föra någon form av regelbundna anteckningar, antingen enskilt eller tillsammans. Deras egna nedskrivna kommentarer kan sedan vara utgångspunkt för åtgärder, samtal eller betygsättning. Däremot är det inte alltid så lätt att få dem att skriva utförliga svar och på allvar reflektera över sitt eget och gruppens agerande.
    • Handledning: genom att boka in handledningstillfällen så kan läraren ha en diskussion med eleverna om deras insatser. Det blir också ett sätt att bedöma och få insyn i processen bakom arbetet.
    • Betygsätta varandra: eleverna kan få betygsätta varandras insatser i gruppen, men man kan även tänka sig att det ingår i uppgiften att någon annan grupp ska läsa igenom deras arbete eller kommentera det. Sådant här kan vara känsligt och här det verkligen viktigt med tydliga riktlinjer ifrån läraren.