Posts Tagged Skånska

En lektion i skånska del 4

Vi avslutar B och börjar på D – C är tydligen inte en bokstav som skåningar har någon större förkärlek till.

BRÖHÖNTING, ”hönting” (person) uppfödd på bröd, människa.

Skånsk gåta: Fyra lira lattra, två svarta tattra, en bröhönting å en svårrt.

Svaret på gåtan får ni nästa vecka, försök gärna gissa om ni kan.

BUKAGÅNG (BUGAGÅNG), när två brakmätta middagsätare efter avslutad måltid drabbar samman med de stenhårda, spända bukarna som enda vapen, för att erfara vem som är mättast och mest ”stackad”.

Spisar du inte ens efterrätten, din drul? Ska vi gå bugagång å se vem av oss som tål mest?

Ett mycket vanligt folknöje i Skåne.

BYST, stark karl.

Sicken en byst, du. Se på armarna.

Upplagt för farliga misstag när okunniga turister ska delta i samtal med skånska kraftkarlar.

DALL, i förbindelsen STÅ DALL, stå vacklande men dock, nätt och jämnt kunna stå, hålla balansen, stulta och stanna (också om småbarn som första gången står utan stöd). En till all lycka förgäten gammal kristendomslärare skrev en doktorsavhandling  om den lysande guden Heimdall, som han uppfattade som en tultande liten tomtebisse som kunde ”stå dall!” – därav namnet enligt detta snille.

Tutteli tatteli tall, nu kan lilla Pyttsan stå dall.

Han hade sån feber å yrade, å när han försökte stiga opp kunde han inte stå dall.

Varför försitta chansen att dissa någon om minsta möjlighet uppstår? Ohlmarks, ditt vansinniga urval av ord och dina märkliga utvikningar är hela nöjet med in bok.

Tags:

En lektion i skånska del 3

Vi fortsätter på bokstaven B.

BLISSIG, halvblind av salighet, berusning eller dylikt.

Han bley rent blissig bara han tänkte på Stina, den fjötten.

Själv blir jag rent blissig av att läsa den här ordlistan.

BLUDDER, BLUDDERVIN, även ”nattavin”, billigt rödvin som man efter restaurangernas stängningsdags till överpris köper av nattportiern och som smakar därefter.

E vi mogna för en pava bludder? Klockan är ett och mer, men Åkerholm på Grand har, det svinet.

Det är inte många som vet att skåningarna är ett folk av rödvinspoeter.

BLÄDDRIK, något grötigt exkrementellt, t.ex. ”buksens väder” med tillsats av halvflytande substantiellt.

Fy fan, han har släppt en bläddrik. Ut me dej och tvätta underbyxorna, din skitlaban!

Jag tror att Ohlmarks syftar på en riktig brakfis, trots sina omskrivningar. Han vill kanske inte såra skåningarnas känslor?

BRAGALONN, efter Dumas roman, detsamma som på uppsvenska ”en Dundrapart”, en person med s.k flatulens.

Satt där å drämde å sej i ett, jäla bragalonn!

Vad är det egentligen med Ohlmarks och flatulens?

Tags:

En lektion i skånska del 2

Det är nu dags för nästa lektion i skånska och här återfinner vi flera spännande ord på B.

BAJJADÄR (hört i Frosta härad), folketymologi för ”bidé”.

Jaha, nu ä di här me den där bajjadären te friherrinnans badrum, herr baron! (kammartjänaren Aron Johansson på Skarhults slott).

Innan bajjadärens ankomst var livet på de skånska herresätena ett rent helvete.

BISSING, betyder dels tand, dels också en skolpojke i Malmö Latinskola.

Har du ont i di små bissingarna?

En liten jävel, en bissing me fyra ränder i mössan.

Bissing i betydelsen tand, är nog det första ordet som jag själv känner igen. De där latinarna i Malmö verkar vara ett obehagligt gäng.

BEN, betyder ofta ”fot”, då man har ett slags freudiansk skygghet mot att tala om ”foten”, en erotogen zon.

I dag har jag ränt och gått så mycket så jag har stora blåsor nere unner benen. Översättning: Under fötterna.

Minns detta nästa gång ni blir sparkad av en skåning. Det kan mycket väl vara fråga om en sexuell invit.

BIBELAPPETEK (hört i Frosta härad), folketymologi för ”bibliotek”.

Nää, doktorn ä i Lounn i dag, han sittor å skriver på bibelappeteket, di kallar’et.

I Frosta härad har man både sådan lyx som bajjadärer och bibelappetek. Där jag växte upp fick vi minsann nöja oss med kottar och  Hemmets veckojournal.

Tags:

En lektion i skånska

Jag är uppvuxen i nordvästra Skåne och talar en väldigt uppenbar men ganska begriplig skånska. Detta ser jag som en fördel eftersom det ger mig en omedelbart kontaktpunkt med mina elever. De hör att jag inte kommer härifrån, jag berättar om min bakgrund och vi pratar lite om dialekter i allmänhet. Genast har vi kommit varandra lite närmare.

En av min kompisar som inte är ifrån Stockholm har gett mig en skånsk-svensk ordlista, full med ord och fraser som jag själv aldrig hört talas om och än mindre använder. Den fulla titeln är: ”Skånsk-svensk ordlista – Exemplifierad med skånska alldagsfraser”. Boken är sammanställd av ingen mindre än Åke Ohlmarks, mest känd (eller kanske snarare ökänd) som den förste svenske översättarens av Tolkiens verk. Boken är utgiven 1973.

Vi börjar med några vanliga skånska ord på A:

ABBEKAT, vanlig lantlig folketymologi för advokat; kan också byta kvantitet på stavelserna varvid betydelsen blir nedsättande.

Den därna karen du har te å skriva forr daj, e han en riktig abbekat eller bara en sånnen abekatt di kallar’et?

Lyckligtvis har jag stött på väldigt få abbekater i mina dagar, men desto fler abekatter.

AGEDYNA, åkdyna, även bilkudde. Urspr. fin allmogevävnad för vagnens innersäte.

Agedynan e litta låg, en kommer inte nock opp i väret. Översättning: Åkdynan, bilkudden är en smula låg, man kommer inte högt nog upp.

Jag antar att åkdynans läge är ett av de stora bekymrena när man kör bil. Hamnar den fel så slutar det med katastrof.

AKTIV, folketymologi för ”aktsam”.

Du får va aktiv, så du inte tappar å skräller den här fina pottan. Översättning: Var aktsam, så du inte tappar och slår sönder den här fina vasen.

Jag har desvärre tappat och slagit sönder många, fina vaser i mina dagar. Men aldrig någon potta.

AVIAN, avigsidan.

Vänn luan eller rcoken på avlan, om du går vilse i skogen, så  skosnuan (skogsfrun) inte kan göra di nåt å du hittar himm igen.

Ja, den där skosnuan är ett ständigt problem för alla djärva bärplockare och orienterare i skånska skogar (det finns faktiskt skogar i Skåne. Och åsar och kuperade terräng för den delen.).

AVI(G), tvär, vrång, ”folkilsk”.

Den därnia Maria Stuart, henne kallte skottarna för Avia Maria, för hon var alltid å vrång och avig, kantänka.

Maria Stuart och 1500-talet är det coolaste som kidsen i Skåne vet. Varför tror ni annars att jag blev historialärare?

Tags: