Posts Tagged DN

Om alkoholundervisning

Jag minns egentligen ingenting alls av den alkohol- och droginformation som jag fick ta del av under min egen skolgång. Med tanke på vilken snäll, försiktigt och disträ ung man som jag var (och är) så var droger och överdriven alkoholkonsumtion något mycket avlägset och strikt förbjudet. Även idag dricker jag så pass lite alkohol att jag nästan är nykterist. Egentligen inte av moraliska skäl, utan för att jag aldrig tilltalats särskilt mycket av att tappa kontrollen över mig själv. Dessutom tycker jag inte att öl, vin och starksprit smakar särskilt gott.

DN skriver att alkohol- och drogundervisningen kommer att förändras i framtiden. Jag tycker att det är viktigt att ta upp samhällsproblem i undervisningen. Alkohol- och drogmissbruk förekommer dessutom i väldigt många familjer och är en del av vardagen för ett stort antal elever. Däremot så är det något som ska diskuteras sakligt. Moraliserande och hycklande vuxna finns det ingen elev som lyssnar på. Åtgärder i sådana här komplicerade frågor kräver ett helhetsgrepp, med deltagande ifrån föräldrar, lärare och omvärld.

Tags:

Decentralisering och toppstyrning

Tanken med kommunaliseringen av den svenska skolan, var säkert att decentralisera den och ge kommunerna mer frihet. Valfrihet och lokal anpassning var säkert också några skäl till friskolreformen.

Min erfarenhet av den kommunala skolan är att den är toppstyrd och ganska fragmentiserad. Många kommunpolitiker verkar inte ha någon riktig tilltro till den egna organisationens förmåga. De anser själva att det måste finnas mycket effektivare sätt att driva verksamheten, samtidigt vill de inte släppa på kontrollen. Följden blir att man genomför ständiga omorganiserar, utförsäljningar och upphandlingar. Allt i en strävan att komma den privata sektorn närmare, utan att för den sakens skull släppa rodret.

I skolans värld innebär det att man centraliserar it-support och datorskötsel, städning, vaktmästeri, lokaler och matbespisning. Istället för att skolan har egen vaktmästare, städpersonal eller it-ansvarig så köper man in dessa tjänster ifrån ett annat kommunalt bolag eller det bolag som vunnit kommunens upphandling. Kommunen tycker sig då ha sparat in en massa pengar, medan de enskilda skolorna förlorar kontrollen och får acceptera de avtal som kommunen har ingått. Även om skolan kanske skulle kunnat förhandla fram ett bättre och mer anpassat avtal så är de tvingade att följa det som man centralt dikterar.

Samtidigt bestämmer kommunen vilka nya utbildningar som ska startas, hur många elever som ska erbjudas plats och vilka besparingar som ska göras. Vilket mycket väl kan leda till att skolan sitter där med hårda besparingskrav uppifrån, samtidigt som de är fast med ett antal ofördelaktiga avtal som de inte själva kan påverka.

Själv tror jag mest på ett system där staten har huvudansvaret för finansiering, läroplaner och kvalitetsgranskning, medan varje enskild skola har stor frihet att förvalta skolpengen, ingå avtal och profilera sig. Givetvis ska kommunen ha inflytande över skolan, men man måste komma bort ifrån det kortsiktiga fifflandet och tricksandet som kommunen ofta ägnar sig åt. Det är mycket lättare att diskutera skolekonomi när lärare och rektorer har insikt i hur det fungerar och har makten att göra nödvändiga förändringar och prioriteringar. Istället för att de enbart har att anpassa sig efter påbud uppifrån.

Tanken bakom kommunala friskolor är just att testa hur det fungerar att ge skolorna mer frihet. Jag är mycket nyfiken på vilket resultat som detta har gett.

Tags: ,

Skola polisanmäler bloggande elev

En skola i Göteborg har polisanmält en kvinnlig elev som skrivit nedvärderande saker om sin rektor och sina klasskamrater på sin blogg (DN, GP). Man kan läsa mellan raderna att det nog handlar om en mindre del av en större konflikt, men händelsen pekar på ett större problem som skolan idag måste tampas med, nämligen internet, bloggar och mobiltelefoner.

Idag finns det betydligt fler  sociala arenor där eleverna kan uppträda och på olika sätt behandla varandra illa. De lägger upp intima bilder på Bilddagboken, de avslöjar privata detaljer i sina bloggar och de filmar varandra med sina mobilkameror. På många sätt använder de den nya tekniken, skickligt men naivt. De inser inte konsekvenserna av att avslöja så mycket om sig själva eller hur sårbara de är för kränkande kommentarer eller anonyma angrepp. Sociala strukturer som finns ute i samhället, existerar även på internet. Samtidigt som möjligheten till anonymitet gör det lättare att slänga ur sig nedvärderande ord som man inte känner något större ansvar för.

Det gäller förstås även för lärare. Jag vet inte hur många gryniga inspelningar det finns av min flint eller mina skorrande utläggningar på skånska. Även om lärarna kanske är mer luttrade och medvetna om det sociala spelet, så saknar de kunskaper om hur tekniken fungerar och var eleverna umgås och exponerar sig på nätet. Sedan kan man också fråga sig om lärarna inte bör prioritera andra uppgifter högre än övervakning av elevernas internetagerande utanför lektionstid. Själv accepterar jag att det kan finns elever som är arga på mig eller beklagar sig över min undervisning. Det tror jag att man får ta som lärare eller rektor. Däremot ska man inte godta att eleverna beter sig illa mot varandra.

Tags: ,

Stockholmare smartare än lantisar?

Stockholmarna må vara smartare än resten av befolkningen, men huvudstadens politiker verkar i alla fall vara tämligen dåliga på elementär ekonomi. Nu kommer ytterligare avslöjanden om hur välfungerande verksamheter avknoppats till vrakpriser.

Inget ont om Anita Godhe och Anna-Maria Kriss, som verkar sköta verksamheten på ett bra och tillfredsställande sätt. Men att rea ut hemtjänst, som på bara nio månader omsätter 25 miljoner och ger en vinst på fyra miljoner, för mindre än 70 000 kronor, det är ett bra exempel på grov inkompetens. Det är mycket viktigare att man får ut marknadsmässiga priser än att det går fort.

Tags:

Dåliga lärare får sänkt lön

I Trelleborgs kommun diskuterar man om gymnasielärarna löner ska baseras på hur väl deras elever presterar på de nationella proven. Om systemet införs så kommer det att gälla från och med nästa höst.

Själv ser jag en hel del potentiella problem förknippade med resonemanget bakom förslaget:

  • Praktiska problem: Det finns inte nationella prov för alla ämnen. Tvärtom är det matematik och språk som prövas nationellt. Vad ska man jämföra med när det gäller övriga kurser? Dessutom rättas de nationella proven lokalt och lärarna lär vara rätt motiverade att ge generösa betyg om deras lön hänger på det.
  • Ansvarsfrågan: Är det alltid lärarens fel om elever presterar dåligt? Vad har egentligen eleverna för eget ansvar för sin situation? Varför räknas bara deras prestationer vid ett enda tillfälle? Är alla andra prov och betygsgrundande uppgifter meningslösa?
  • Effektivitet: Finns inga bättre sätt att hjälpa elever och belöna duktiga lärare? Blir en ”dålig” lärare bättre om hennes lön sänks eller höjs ifrån ett läsår till ett annat?

Jag kan iofs förstå att man vill ge en bonus till bra lärare, men det här förslaget är inte särskilt genomtänkt och kommer att bli mycket svårt att genomföra i praktiken. Själv skulle jag bli extremt stressad av att ha något sådant här hängande över mig och inte hade jag blivit en bättre eller mer motiverad lärare av det. Föga oväntat så är facket mindre vänligt inställt till förslaget.

Tags: , ,

Politikerna behöver lära sig både om ekonomi och demokrati

Så har det då hänt igen: en kommun har avyttrat skolor till underpriser. Första gången man hörde talas om det gällde det försäljningen av Tibble gymnasium i Täby. Vem vet hur många liknande affärer som gjort runt om i landet, utan att någon fått reda på det?

Har man för avsikt att avveckla eller avreglera offentlig verksamhet så måste man se till att processen blir så rättvis som möjligt och verkligen gynnar skattebetalare, anställda och kunder. Det är nämligen upplagt för korruption, maktmissbruk och insideraffärer. Att lyckas med detta är svårt nog när det handlar om tidigare statliga monopol som Apoteket eller utförsäljningen av Vin & sprit. Om Mats Odell hade sålt Vin & sprit till en av bolagets chefer för värdet av inventarierna och utrustningen skulle det med rätta blivit en enorm skandal. De flesta hade säkert frågat sig om Odell var inkompetent, galen eller mutad. Ändå är det precis så som det har gått till i det här fallet.

Både Tibble-skolan och de fyra förskolorna i Årsta har sålts till pris som motsvarar värdet på inredning, utrustning och lokaler. Trots att det handlar om etablerade skolor, med både elever och anställda. Mycket bra affärer för köparna, men en mycket dålig affär för kommunerna.

I Årsta betalade Lena Ström 634 650 kronor för fyra stycken välfungerande förskolor. För den summan skulle jag kunna få en ganska normal bostadsrätt här i Linköping. I Stockholm hade det inte räckt särskilt långt. Dessa fyra förskolor genererar sedan en vinst på mer än 3,2 miljoner kronor.

Varför har inte intresserade parter få lämna in anbud när skolorna skulle säljas? Varför har ingen hänsyn tagits till det faktum att det handlar om inarbetade, väletablerade varumärken? Det är en enorm skillnad på att starta upp en skola helt ifrån grunden och att köpa en färdig och välkänd verksamhet. Även borgerliga politiker borde vara synnerligen angelägna om att få ut så mycket som möjligt av en utförsäljning. Nu får man intryck av att det handlar om att rea ut så mycket av verksamheten så snabbt som möjligt, kanske av rädsla för att en framtida valförlust ska sätta käppar i hjulet. De utgör själva utmärkta bevis för sin egen tes om att politiker inte ska syssla med företagande.

Tags: ,

Sex och Samhällskunskap

En undersökning av socionomen Cecilia Kjellgren visar att fem procent av killarna och en procent av tjejerna i gymnasiet någon gång har tvingat till sig sex. Man kan tänka sig att antalet gymnasielever som utsatts för sexuella övergrepp är ännu större.

Kjellgren menar att:

Det är viktigt att personalen inom både socialtjänst, barnpsykiatri, ungdomsmottagningar och skola vet att det inte är helt ovanligt att ungdomar begår sexuella övergrepp och vågar inbjuda till samtal kring dessa frågor.

Man borde alltså diskutera sådana här saker mycket mer i skolan. Vilket ämne passar då bättre för detta än Samhällskunskapen? Tråkigt då för dem som får nöja sig med 50 timmar istället för 100.

Många lärare är inte helt bekväma med att undervisa om sex och relationer. Jag får väl erkänna att jag tillhör dem. Samtidigt är det uppenbart att det finns ett enormt intresse ibland eleverna själva. De har många tankar om sex, jämställdhet och kön. Jag brukar bjuda in representanter från RFSU när vi diskuterar könsroller och relationer och det har varit mycket uppskattat. Det här är ett område som skolan kan och bör arbeta mer med.

Tags: ,

Nytt betygssystem medför problem?

I ett försök att förmå eleverna på framförallt gymnasiet att läsa mer språk och matematik har man infört ett system med meritpoäng. Det fungerar som så att man kan höja sitt genomsnittsbetyg med upp till 2,5 poäng genom att läsa vissa fördjupningskurser. Maxbetyg är alltså inte längre 20,0 poäng utan 22,5 poäng. Det här systemet gäller dock bara retroaktivt i begränsad omfattning, vilket har lett till vissa problem.

Vår nye högskoleminister gör följande uttalande om att den som tagit studenten 1999 eller tidigare inte får tillgodoräkna sig de nya poängen:

- Det är snart tio år sen de tog studenten, så de har haft god chans att komma in på åtråvärda utbildningar. Det är en liten grupp som inte redan har börjat plugga så det är en smärre orättvisa. Dessutom kan de göra högskoleprovet istället. Där gynnas man av att man är äldre så de har goda möjligheter att ta sig in i alla fall.

Det är ett lite väl okänsligt uttalande av en ansvarig minister, särskilt i tider som dessa när massor av arbetslösa personer i alla åldrar uppmanas att studera vidare för att kunna få jobb när konjunkturen vänder. Inte ska väl Krantz avgöra när människor ska studera vidare?

Samtidigt borde det vara ett smärre problem eftersom det inte precis är någon brist på utbilningsplatser i dagsläget, åtminstone inte inom humaniora.

Tags:

Hur tjänar man pengar på skolan?

Den största utgiften för skolorna är de anställdas löner, alltså är det här som pengarna finns att hämta. Att minska lönekostnaderna kan man göra på flera sätt:

  • Skippa kringpersonal: Inga vaktmästare, studievägledare, skolsköterskor, speciallärare, kuratorer eller annan extrapersonal. Vid behov hyrs personal in ifrån andra företag.
  • Färre lärare: De lärare som finns får helt enkelt arbeta hårdare eller så minskar man på antalet lärarledda lektioner med hänvisning till någon alternativ pedagogisk modell.
  • Obehöriga lärare: Personer utan formell lärarbehörighet har inte samma stöd ifrån facket och begär säkert också mindre löner.
  • Yngre lärare: De erfarna lärarna kräver högre löner och är mer självständiga. Nyutexaminerade lärare är mer osäkra, okunniga om sina rättigheter och angelägna om att få ett arbete.

Det är klart att det både finns stordriftsfördelar och olika sätt att effektivisera arbetskraften. Men vill man verkligen marknadsföra sin skola med att man har låga personalkostnader och höga vinster? Det hade inte jag sett som något positivt. Framförallt rimmar det illa med idealet om kunskapsskolan om man satsar mer på marknadsföring än på lärare.

Jag hade gärna sett en diskussion kring om man överhuvudtaget ska tjäna pengar på skolan och om det verkligen inte är mer komplicerat att sälja utbildning än att sälja tandkräm.

Tags: ,

Lärare för livet

DN har haft en serie underbara artiklar om skola och lärare de senaste dagarna.

Först ut är en artikel om den 67-årige Willi Lang, en man med avundsvärt självförtroende, engagemang och stor bildning.

Igår kom en artikel om en fantastisk mattelärare som bedriver sin undervisning radikalt annorlunda än de flesta andra.

Idag handlar det  om 72-åriga Christina Monthan ­Axelsson som fortfarande hoppar in som vikarie.

Gemensamt för alla lärarna är att de är passionerade, kreativa och bedriver sin undervisning på elevernas villkor. De är tillräckligt säkra i sig själva och sin lärarroll för att lyssna på eleverna och se dem som en tillgång snarare än en belastning. Jag hoppas bara att jag inte behöver vänta 40 år till innan jag blir en lika bra och engagerad lärare som dem.

Tags: