En skola i Göteborg har polisanmält en kvinnlig elev som skrivit nedvärderande saker om sin rektor och sina klasskamrater på sin blogg (DN, GP). Man kan läsa mellan raderna att det nog handlar om en mindre del av en större konflikt, men händelsen pekar på ett större problem som skolan idag måste tampas med, nämligen internet, bloggar och mobiltelefoner.

Idag finns det betydligt fler  sociala arenor där eleverna kan uppträda och på olika sätt behandla varandra illa. De lägger upp intima bilder på Bilddagboken, de avslöjar privata detaljer i sina bloggar och de filmar varandra med sina mobilkameror. På många sätt använder de den nya tekniken, skickligt men naivt. De inser inte konsekvenserna av att avslöja så mycket om sig själva eller hur sårbara de är för kränkande kommentarer eller anonyma angrepp. Sociala strukturer som finns ute i samhället, existerar även på internet. Samtidigt som möjligheten till anonymitet gör det lättare att slänga ur sig nedvärderande ord som man inte känner något större ansvar för.

Det gäller förstås även för lärare. Jag vet inte hur många gryniga inspelningar det finns av min flint eller mina skorrande utläggningar på skånska. Även om lärarna kanske är mer luttrade och medvetna om det sociala spelet, så saknar de kunskaper om hur tekniken fungerar och var eleverna umgås och exponerar sig på nätet. Sedan kan man också fråga sig om lärarna inte bör prioritera andra uppgifter högre än övervakning av elevernas internetagerande utanför lektionstid. Själv accepterar jag att det kan finns elever som är arga på mig eller beklagar sig över min undervisning. Det tror jag att man får ta som lärare eller rektor. Däremot ska man inte godta att eleverna beter sig illa mot varandra.