Den största utgiften för skolorna är de anställdas löner, alltså är det här som pengarna finns att hämta. Att minska lönekostnaderna kan man göra på flera sätt:

  • Skippa kringpersonal: Inga vaktmästare, studievägledare, skolsköterskor, speciallärare, kuratorer eller annan extrapersonal. Vid behov hyrs personal in ifrån andra företag.
  • Färre lärare: De lärare som finns får helt enkelt arbeta hårdare eller så minskar man på antalet lärarledda lektioner med hänvisning till någon alternativ pedagogisk modell.
  • Obehöriga lärare: Personer utan formell lärarbehörighet har inte samma stöd ifrån facket och begär säkert också mindre löner.
  • Yngre lärare: De erfarna lärarna kräver högre löner och är mer självständiga. Nyutexaminerade lärare är mer osäkra, okunniga om sina rättigheter och angelägna om att få ett arbete.

Det är klart att det både finns stordriftsfördelar och olika sätt att effektivisera arbetskraften. Men vill man verkligen marknadsföra sin skola med att man har låga personalkostnader och höga vinster? Det hade inte jag sett som något positivt. Framförallt rimmar det illa med idealet om kunskapsskolan om man satsar mer på marknadsföring än på lärare.

Jag hade gärna sett en diskussion kring om man överhuvudtaget ska tjäna pengar på skolan och om det verkligen inte är mer komplicerat att sälja utbildning än att sälja tandkräm.