Archive for category Samhällskunskap

Aleksandr Solzjenitsyn – En dag i Ivan Denisovitjs liv

”En dag i Ivan Denisovitjs liv” handlar om lägerfången Ivans liv i Gulag någon gång under 50-talet. Boken bygger på författarens egna upplevelser och är både kort och lättläst. Samtidigt ger den en väldigt bra bild av lägerlivet utan att frossa i övergrepp och elände. Ivan lyckas trotsallt finna lite lycka och trygghet även på denna hemska plats.

ivanBoken säger en hel del om hur en totalitär regim fungerar (eller inte fungerar) och hur den påverkar människor. Den borde fungera utmärkt när man arbetar med 1900-talshistoria. Jag kan även tänka mig att man skulle kunna läsa den i samband med att man pratade om rättsystemet och demokrati inom Samhällskunskapen.

Några intressanta frågor att arbeta med skulle kunna vara: Vad har Ivan gjort för att hamna i lägret? Vad har övriga fångar för bakgrund? Ivan klarar sig ändå ganska bra, varför det och varför gör inte alla det? Hur tror du att du hade klarat dig om du hade hamnat i ett sådant läger?

Tags: ,

Att använda rollspel i undervisningen

När jag läste pedagogik fick jag lära mig att det fanns tre huvudsakliga sätt att tillägna sig kunskap: att lyssna, att läsa och att göra. Mina ämnen, Samhällskunskap och Historia, kan lätt bli väldigt teoretiska. Att här undervisa genom föreläsningar och eget arbete är inte särskilt svårt, men hur ska man bära sig åt för att eleverna själva ska få arbeta med materialet?

Traditionellt så använder man sig kanske mest av olika former av uppsatser, grupparbeten och så vidare. Men som gammal rollspelare vill jag även slå ett slag för att använda rollspel i undervisningen. Med rollspel menar jag i det här fallet en övning där eleverna antingen ikläder sig en annan roll (som FN-delegater, ambassadörer, politiska företrädare och så vidare) eller föreställer sig själv i en främmande situation (som brottsoffer, vittne och så vidare).

Upplägg

Rollspel kräver ordentliga förberedelser ifrån lärarens sida. Han måste ha förberett ett gediget informationsmaterial och tydliga instruktioner så att eleverna vet vad de ska göra, var de kan hitta fakta och vad deras roller går ut på.

Det är lämpligt att låta rollspelet kretsa kring en eller flera konflikter, där deltagarna får representera olika intressen och parter med koppling till dessa konflikter. Framförallt ska man välja en konflikt som rymmer många nyanser och tolkningar, utan ett självklart rätt och fel. Även om parterna inte behöver vara jämbördiga i fråga om makt och inflytande så ska de vara möjliga att förstå och sympatisera med.

Förutom konflikten så behövs det en arena där parterna kan mötas och förhandla. Själva förhandlingen blir då framförandet av rollspelet och klassrummet får representera en politiska församling och läraren någon form av medlare.

Rollspel är en gruppaktivitet och lider därmed av samma svagheter som ett vanligt grupparbete. Bristande engagemang och dålig närvaro kan förstöra för hela klassen. Ju längre tidsrymd uppgiften spänner över, desto mer krävs det av eleverna i form av självständigt arbete och egna initiativ. Rollspel behöver inte ta särskilt lång tid, men det är vanligt att man arbetar med dem under åtminstone ett par lektioner. Ett lyckat rollspel bygger också på att eleverna vågar ta plats och ta strid med varandra. Givetvis utan att bli personliga eller gå alltför långt ifrån de åsikter som de ska representera (åsikter som inte nödvändigtvis behöver överensstämma med deras egna).

Olika rollspel

I Samhällskunskapen ryms konfliktrika arbetsområden som internationell politik, lag och rätt och demokrati. Därför är det också lättare att skapa intressanta upplägg för rollspel i ämnet. Nedan följer ett antal exempel. När man lägger upp uppgiften så är det viktigt att försöka framställa de olika parterna så neutralt och sakligt som möjligt. Även om man ska beskriva grupper som talibanerna eller politiska partier som man inte nödvändigtvis sympatiserar med så ska man göra dem intressanta att gestalta och inte tillskriva dem åsikter som de inte har. Även eleverna ska förstås uppmuntras till att framställa sin rolls åsikter och intressen på ett så rättvist och korrekt sätt som möjligt.

FN-rollspel har funnits i många år och har främst varit en angelägenhet för elever på Samhällsprogrammet. På svenska FN-förbundets hemsida finns detaljerade instruktioner och tips. Traditionellt är FN-rollspel stora, ambitiösa projekt som spänner över hela terminer och riktar sig mot mycket intresserade och motiverade elever. Men det går att banta ner upplägget och nöja sig med en konflikt och en handfull intressenter.

  • Politisk konflikt: Det finns många politiska konflikter som kan vara intressanta att diskutera. Vi kan tänka oss någon form av FN-ledd medling mellan flera ledande EU-länder och Ryssland. Vilka är stridsfrågorna? Vilka intressen och önskemål har stora EU-länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien? Vilken roll spelar de forna sovjetiska satellitstaterna? Vad vill Ryssland?
  • Miljön: Miljöfrågor är ständigt aktuella och åsikterna går i sär om vad som ska göras, vem som ska göra det och hur bråttom det är. Vilka miljöproblem och behov har länder som USA, Kina och Ryssland? Vilka önskemål har stora multinationella företag, internationella organisationer och fattigare länder? Svenska FN-förbundet har även ett rollspel om klimatet.
  • Medla i en väpnad konflikt: Även om vi länge har haft fred i Sverige så pågår det fortfarande många konflikter runt om i världen. Vilka intressen och grupper finns representerade när det gäller en konflikt som inbördeskriget i Afghanistan? Vad har de för krav och vilka är deras allierade? Är fred överhuvudtaget möjligt?

När det handlar om internationell politik så blir det något storslagnare men också opersonligare frågor. Förslagen ovan kräver dessutom ganska mycket förberedelser och arbete, både för elever och lärare. Vill man iscensätta konflikter går det även att göra det i en mindre skala på hemmaplan.

  • Politisk debatt: Ett klassiskt upplägg är att eleverna får välja varsitt politiskt parti och sedan diskutera ett antal konkreta sakfrågor utifrån sitt partis åsikter. På den här nivån är det dock mer närliggande och personligt. Det är inte alla elever som klarar av att representera ett parti vars åsikter de inte delar. Dessutom kan det vara oväntat svårt att kartlägga partiernas verkliga åsikter bakom alla floskler som deras hemsidor är fulla av. Alla partier har inte heller en lika utvecklad politik på alla områden. Man kan också få en gränsdragningsfråga. Vilka partier ska man tillåta? Är det okej om någon representerar Sverigedemokraterna? Jag har valt att främst se till att de stora, etablerade partierna finns med, men har man en stor klass och tror att eleverna kan hantera det på ett bra sätt så tycker jag att Sd mycket väl kan finnas med. Det kan rentav vara en poäng att deras politik granskas och jämförs med andras.
  • Ideologisk debatt: Jag har märkt att det är ganska svårt för eleverna att förstå vad en ideologi är för något och man kan mycket väl tänka sig en diskussion kring vissa viktiga frågor där de ska företräda en ideologi snarare än ett helt parti. Detta är lämpligtvis ett kortare och mer översiktligt rollspel.
  • En konkret sakfråga: Samhällskunskapen behandlar många av de konflikter som ingår i samhället och de intressen som är inblandade. Istället för att utgå ifrån ett antal särskiljande ideologier eller partier kan man utgå ifrån en konkret fråga som: ”Hur ska välfärden finansieras?”, ”Hur uppnår man likvärdig vård?”, ”Vad ska prioriteras när resurserna är knappa?” I anslutning till vårt examensarbete planerade vi ett arbetsområde om privatisering där avslutningen bestod av ett rollspel som handlade om att ett privat vårdhem ville etablera sig i en kommun.
  • En rättegång: Att iscensätta en rättegång är också ett ganska vanligt och populärt rollspel. Beroende på vilka elever man har så kan man antingen låta dem konstruera allt – även sådana saker som brott, bevis, vittnen och så vidare – eller så förser man dem med ett förslag på hur det hela kan ha gått till och vilka som är inblandade.

Att skapa ett bra rollspel när det gäller Historia är något svårare. Eleverna har som regel betydligt mindre förkunskaper om historiska skeenden jämfört med aktuella internationella och politiska konflikter. Eftersom det handlar om sådant som redan hänt så har man inte heller lika stor frihet, varken som elev eller lärare.

  • En häxrättegång: Ett sätt att fånga forna tiders åsikter och världsbild kan vara att man spelar upp en rättegång mot en misstänkt häxa. Då kan man även få med de växande motsättningarna mellan den folkliga kulturen och elitens. Som förberedelse kan man läsa om andra häxrättegångar och om periodens vidskepelser.
  • Imperialismens tid: Man kan tänka sig ett rollspel som iscensätter uppdelningen av Polen eller hur stormakterna delar upp Afrika mellan sig. Målet är då att visa på hänsynslösheten och det obefintliga intresset för ursprungsbefolkningens önskemål och åsikter.
  • Sveriges neutralitet under andra världskriget: Man spelar upp ett fiktivt möte där Sveriges agerande gentemot Nazityskland diskuteras. Ska Sverige gå med i kriget eller inte? Hur stora eftergifter ska vi göra mot tyskarna? Några elever får representera tyskvänliga personer, andra stöttar de allierade och några försöker vara neutrala. De representerar även olika intressen, organisationer och samhällsgrupper.

Gemensamt för dessa snabba förslag är att de kräver en hel del förberedelser. Det är inte heller lika lätt att få tag i bra historisk fakta som när det gäller aktuella politiska frågor. Läraren får nog räkna med att förse eleverna med mer information själv när det handlar om historiska rollspel.

Hur bedömer man eleverna?

Ett rollspel skulle även kunna vara enbart ett underhållande återskapande av det förflutna eller ett försök att uppleva någonting främmande och annorlunda. De exempel som jag har tagit upp är mer än så. Mer än bara ett roligt och annorlunda inslag. Jag kan mycket väl tänka mig ett rollspel som utgör en avslutande och avgörande uppgift. Det jag brukar bedöma är framförallt:

  • Hur pålästa eleverna är: Visar de en förtrogenhet med fakta och kunskaper? Har de läst på ordentligt? Förhåller de sig kritiskt och självständigt till informationen?
  • Hur väl de argumenterar och representerar: Ger eleverna en rättvis bild av partiets/landets/personens åsikter? Kan de argumentera övertygande för sin sak? Bemöter de motståndarna argument på ett bra sätt?
  • Hur aktiva eleverna är: Har de deltagit i förberedelserna inför rollspelet? Är de aktiva under själva rollspelet?

Det kan vara svårt att som lärare både leda rollspelet och se till att det flyter på bra samtidigt som man ska bedöma elevernas insatser. Därför är det bra om det ingår någonting utöver själva rollspelet. Till exempel en skriftlig inlämningsuppgift där man ska sammanfatta sina åsikter och argument.

Tags: , , ,

Svar till Jan Björklund

För en tid sedan skickade jag ett mail till Jan Björklund angående planerna för Samhällskunskap i den framtida gymnasieskolan. Jag fick ett svar ifrån en av hans medarbetare som jag nu tänkte bemöta.

Både gymnasieutredningens och regeringens förslag till omfattning av samhällskunskapen på de olika programmen ska förstås mot bakgrund av de stora avhopp som de  yrkesförberedande programmen idag lever med. Den utslagningsmaskin som dessa ibland är och den uppdelning som följer mellan de som fullföljt gymnasiestudier och de som inte gjort det måste betraktas som större än den som kan tänkas skapas mellan de som kommer eller inte kommer ha läst 50 poäng extra samhällskunskap.

Jag är inte säker på att avhoppen beror på kärnämnena eller att de bäst ska bemötas genom att man kraftigt skär ner på dem. Kärnämnena har länge sett som en nödvändig gemensam del av utbildningen; kunskaper som är nyttiga för alla elever, oavsett framtida yrke. I synnerhet grundkurser, som Samhällskunskap A, ser jag som viktiga och meningsfulla både för blivande ingenjörer och rörläggare. Om något så är unga, blivande hantverkare i ännu större behov av att lära sig hur demokrati och samhälle fungerar. I synnerhet unga lågutbildade män har en benägenhet att söka sig till extrema rörelser, om de alls engagerar sig. Själv anstränger jag mig alltid för att göra mina ämnen relevanta för eleverna och det brukar inte vara särskilt svårt när det gäller ett så brett ämne som Samhällskunskap.

Om nu 50 poäng extra Samhällskunskap kan ha en så avgörande betydelse för elevernas studier, är det då inte märkligt att man lägger till ett nytt kärnämne som Historia? Tillsammans kommer båda kurserna ändå att ligga på 100 poäng och det handlar fortfarande om två ämnen som ingår i grundskolans SO-kurs.

Vidare är min bild att det finns en bred uppslutning bakom principen att de kunskaper som är nödvändiga att ha för att fungera som samhällsmedborgare bör läras ut i grundskolan. Vi kan inte förlita oss på att en frivillig skolform kan fylla denna funktion. Det är också viktigt att det i framtidens gymnasium skapas utrymme för ökad ämnesfördjupning på både yrkes- och högskoleförberedande program.

Det var längesedan man kunde betrakta gymnasiet som en högre studieform för en liten klick utvalda. Hade det funnits jobb för skoltrötta elever som skydde gymnasiet så hade man knappast behövt gå in och göra några förändringar av kursutbudet för att hålla kvar dem. Då skulle de ju kunna gå ut i arbetslivet istället.

Sedan är det så att inte ens det mest praktiska yrke idag enbart handlar om att behärska ett enda område. Frisörer, industriarbetare, snickare, elektriker och bilmekaniker är mer än bara hantverkare. De är också konsumenter, medborgare, blivande föräldrar, män och kvinnor, röstberättigade och så vidare. Det är inte så lite föraktfullt att förvänta sig att de ska hålla sig inom sina yrken och låta andra sköta samhället åt dem. Vem vet förresten hur olika yrken kommer att förändras under en livstid? Vad säger att man kommer att förbli hantverkare för evigt?

Slutligen har det aldrig funnits några garantier för att någon del av skolan ensam har kunnat lära eleverna allt som de behöver kunna. Eleverna i högstadiet är betydligt yngre och mindre mogna än när de hamnar i gymnasiet. Den SO-kurs som de läser är en blandning av Samhällskunskap, Historia, Religion och Geografi. Hur stor dos som eleverna får av varje ämne beror till stora delar på läraren. Om nu grundskolan förväntas bära hela lasset eftersom man inte kan lita på en frivillig skolform varför då alls läsa några som helst kärnämnen? Det behövs ju inte i så fall.

Jag tycker i alla fall att det är ett illa genomtänkt och felaktigt beslut som bidrar till att vidga klyftorna i samhället snarare än att minska dem.

Tags:

Sex och Samhällskunskap

En undersökning av socionomen Cecilia Kjellgren visar att fem procent av killarna och en procent av tjejerna i gymnasiet någon gång har tvingat till sig sex. Man kan tänka sig att antalet gymnasielever som utsatts för sexuella övergrepp är ännu större.

Kjellgren menar att:

Det är viktigt att personalen inom både socialtjänst, barnpsykiatri, ungdomsmottagningar och skola vet att det inte är helt ovanligt att ungdomar begår sexuella övergrepp och vågar inbjuda till samtal kring dessa frågor.

Man borde alltså diskutera sådana här saker mycket mer i skolan. Vilket ämne passar då bättre för detta än Samhällskunskapen? Tråkigt då för dem som får nöja sig med 50 timmar istället för 100.

Många lärare är inte helt bekväma med att undervisa om sex och relationer. Jag får väl erkänna att jag tillhör dem. Samtidigt är det uppenbart att det finns ett enormt intresse ibland eleverna själva. De har många tankar om sex, jämställdhet och kön. Jag brukar bjuda in representanter från RFSU när vi diskuterar könsroller och relationer och det har varit mycket uppskattat. Det här är ett område som skolan kan och bör arbeta mer med.

Tags: ,

Katarina Wennstam – Flickan och skulden, En riktig våldtäktsman

flickanskulden

Katarina Wennstam är journalist och författare till två viktiga böcker om våldtäkt och hur offer och gärningsmän bemöts av samhället. Den första boken, ”Flickan och skulden”, handlar om ett antal konkreta våldtäktsfall och hur offret och de misstänkta gärningsmännen behandlats av polis, rättsväsende och omvärld. Det är en ganska skrämmande läsning, både på grund av de brutala våldtäkterna och på grund av den misstro som flickorna möter när de berättar om sina upplevelser. Wennstam visar hur samhället har skapat sig en bild av hur en ”riktig” våldtäkt ska gå till. Uppfyller man inte bilden av hur offret ska se ut och uppföra sig stämplas man lätt som en lögnare och övergreppet trivialiseras. I synnerhet om gärningsmannen inte heller uppfyller bilden av hur en våldtäktsman ska se ut och uppföra sig.

”En riktig våldtäktsman” utforskar hur gärningsmännen rättfärdigar och trivialiserar sitt eget agerande. Att få dem att erkänna sin egen skuld är en lång och tidskrävande process. De identifierar inte sig själva med samhällets bild av hur en våldtäktsman ska vara och tycker därmed inte att deras agerande har varit en våldtäkt, oavsett hur starka bevis som finns.

riktigvald

Det är två starka och skrämmande böcker. Läsaren känner sympati både med offer och förövare. Jag har använt utdrag ur båda böckerna när vi har pratat om Lag och rätt och jämställdhet på Samhällskunskapen. Det här är viktiga saker att diskutera, men man får träda varsamt med tanke på hur pass vanliga våldtäkter och sexuella övergrepp faktiskt är. Man kan mycket väl tänka sig att det finns personer i klassen som antingen själva varit utsatta för en våldtäkt eller känner någon som har blivit våldtagen.

Även om böckerna inte är särskilt långa så hinner man troligtvis inte läsa igenom dem under ett normalt arbetsområde. De utdrag som jag har låtit klassen ta del av har varit enskilda våldtäktsfall och det inledande kapitlet i ”En riktig våldtäktsman” som beskriver en situation som lätt skulle kunnat eskalera till en våldtäkt. Det handlar om en ung kille och en ung tjej som berusade flörtar på dansgolvet. Men när de  sedan kommer till hennes lägenhet så ångrar hon sig och killen går frustrerad där ifrån. Den här historien är en utmärkt utgångspunkt för diskussioner kring vad en våldtäkt är, varför våldtäkter sker, huruvida det handlar mer om makt än sex och så vidare.

Tags: ,

Mail till Jan Björklund

För några dagar sedan skrev jag följande mail till vår utbildningsminister Jan Björklund:

Hejsan!

Jag är gymnasielärare i Samhällskunskap och Historia i Linköping. Under ett par års tid har jag undervisat på de praktiska programmen och om ditt förslag till ny gymnasieskola går igenom kommer min situation att förändras radikalt. Även om det gläder mig att Historia blir ett kärnämne, tycker jag att det är synd att timmarna tas ifrån Samhällskunskapen. Jag har svårt att förstå hur man kan försvara och motivera att eleverna på de praktiska programmen får ta del av mindre Samhällskunskap än eleverna på de teoretiska programmen. Låt mig ge ett exempel på arbetsområden och frågor som brukar ingå i Samhällskunskap A när jag undervisar:

  • Demokrati: Vad innebär demokrati? Vad ingår i demokratibegreppet? Vilka stora ideologier finns det? Vilka politiska partier finns det och vad står de för? Vad är nazism och kommunism?
  • Sveriges statsskick: Hur arbetar regering och riksdag? Hur fungerar vårt valsystem? Hur går det till när en motion/proposition blir lag? Vad ansvarar landsting och kommuner för?
  • Brott och straff: Vad ingår i ett rättssamhälle? Hur arbetar polis och domstolar? Vilka typer av straff finns?
  • Massmedia: Vilka etiska regler bör media och journalister följa? Hur fungerar reklam? Vilka former av massmedia existerar? Hur påverkas en nyhet av olika intressenter?
  • Internationell politik: Hur fungerar FN? Hur fungerar EU? Hur uppstår konflikter? Hur engagerar sig Sverige i omvärlden? Vad skiljer oss ifrån andra länder?
  • Miljö och hållbar utveckling: Vilka är de vanligaste miljöhoten? Varför finns det så stora klyftor och orättvisor i världen? Hur skapar man ett hållbart samhälle?
  • Samhällsekonomi: Vilka är de ekonomiska aktörerna? Vad gör riksbanken? Hur ser statens ekonomiska politik ut? Vad är inflation? Varför tjänar vi på fri konkurrens?
  • Privatekonomi: Vilka är arbetsmarknadens lagar? Vad är ett kollektivavtal? Vad har man för rättigheter och skyldigheter som konsument? Vilka är riskerna med att arbeta svart?
  • Sociala frågor: Hur mycket påverkar kön, etnicitet och sexuell läggning? Vad är diskriminering och hur bekämpas den? Hur fungerar välfärdssamhället? Hur fungerar den svenska flyktingmottagningen?

Samhällskunskap A är idag på 100p, vilket innebär att man som lärare har knappt 100 timmar till sitt förfogande för att försöka förmedla allt detta. Som synes är det redan väldigt mycket grundläggande kunskaper som ska förmedlas på kort tid. Samtidigt ställs det ständigt nya krav på att skolan ska arbeta mot rasism, för jämställdhet och informera om miljöproblem och utrikespolitiska frågor. Frågor som mycket väl passar inom ämnets ramar. Skulle Samhällskunskap A istället halveras måste flera av arbetsområdena plockas bort helt eller kraftigt reduceras. Min fråga är därför: vilka av de här områdena tycker du är så oviktiga att inte blivande hantverkare, industriarbetare och undersköterskor behöver ta del av dem? Varför är inte de betjänta av att vara lika insatta i hur samhället fungerar? Förväntas inte de delta som aktiva och kunniga medborgare i den svenska demokratin – precis som alla andra?

Med vänliga hälsningar

Andreas Williamsson

Nu har jag fått följande svar:

Hej Andreas,

Utbildningsminister Jan Björklund vill tacka för ditt brev och dina intressanta synpunkter. Han har bett mig, en av hans medarbetare i den politiska staben, att besvara det. Du tar upp en viktig fråga. Både gymnasieutredningens och regeringens förslag till omfattning av samhällskunskapen på de olika programmen ska förstås mot bakgrund av de stora avhopp som de  yrkesförberedande programmen idag lever med. Den utslagningsmaskin som dessa ibland är och den uppdelning som följer mellan de som fullföljt gymnasiestudier och de som inte gjort det måste betraktas som större än den som kan tänkas skapas mellan de som kommer eller inte kommer ha läst 50 poäng extra samhällskunskap.

Vidare är min bild att det finns en bred uppslutning bakom principen att de kunskaper som är nödvändiga att ha för att fungera som samhällsmedborgare bör läras ut i grundskolan. Vi kan inte förlita oss på att en frivillig skolform kan fylla denna funktion. Det är också viktigt att det i framtidens gymnasium skapas utrymme för ökad ämnesfördjupning på både yrkes- och högskoleförberedande program.

Avslutningsvis frågar du vilka inslag i dagens samhällskunskap som kommer att prioriteras ned när kursen för vissa program minskar i omfattning. Skolverket kommer få i uppdrag att utforma förslag till kursplaner för det nya samhällskunskapsämnet. Jag vill i förväg inte spekulera kring vilken bedömning myndigheten kommer att göra.

Med vänliga hälsningar Erik Scheller

Departementsledningen

Utbildningsdepartementet

Jag får erkänna att det är ett riktigt bra svar och jag får grunna en stund på min respons.

Tags:

The Economist

The Economist är ett brittiskt magasin som kommer ut en gång i veckan och handlar om världspolitik, ekonomi och vetenskap. Det är en tidning som läses över hela världen och trycks i miljonupplaga. Omfånget varierar ifrån olika nummer; ibland ligger sidantalet på 60-70 och när specialbilagor ingår kan det gå en bra bit över 100 sidor. Dagsaktuella frågor och konflikter analyseras betydligt mer djupgående än i tv-nyheterna.

Det här är en suverän tidning som jag prenumererat på i ett drygt år nu. Personligen tycker jag att den är ett par strå vassare än jämförbara publikationer som Times och Newsweek och långt bättre än svenska magasin som Fokus. Man kan få ordentlig information om vad som händer utan att för den sakens skull behöva läsa igenom hela tidningen. I början av varje nummer ingår en kort nyhetssammanfattning som man kan skumma igenom på några minuter.

Eftersom The Economist är på engelska – och en ganska avancerad engelska dessutom – kan det vara svårt att använda den rakt av i undervisningen. Den är utmärkt som fortbildning för den intresserade läraren, men mindre lämpad att lämna ut direkt till elever, om inte dessa är duktiga på engelska och intresserade.  Men det går också att ladda ner en inläst version av varje nummer direkt ifrån The Economists hemsida (förutsatt att man är prenumerant förstås). Uppläsarna talar en tydligt och begripligt brittisk engelska. Jag har spelat upp nyhetssammanfattning – som ligger på ungefär sex minuter – för mina elever när vi har arbetat med internationell politik i Samhällskunskapen och sedan förklarat de olika nyheterna mer i detalj. Det har fungerat förvånansvärt bra och även om eleverna inte har förstått precis allt, så har de hängt med bra under den efterförljande förklaringen. Använder man sig av Nutidsorientering eller motsvarande så går de bra att kombinera med varandra.

Jag kan rekommendera The Economist till de flesta lärare, framförallt de som jobbar på gymnasiet.

Tags: