Archive for category Hemsidor

GRUL

GRUL står för Göteborgsregionens kommunalförbund upplevelsebaserat lärande och är en organisation som skapats av 13 västkustkommuner med sammanlagt 900 000 invånare. Syftet är att fortbilda elever och lärare i andra former av pedagogik, med fokus på rollspel och lekar. Anställda från GRUL är ofta ute och föreläser under studiedagar i skolan och jag har själv varit med vid ett sådant tillfälle.

grul GRUL:s hemsida, finns en databas med massor av övningar, spel och rollspel. För att komma åt dem, krävs det att man registrerar sig. Materialet kan handla om sådana saker som jämställdhet, demokrati, EU, utrikespolitik och handel. Fokus ligger ofta på värderingar, upplevelser och att skapa diskussion. Man kan även hitta ett antal avslappningsövningar för klassen.

Jag har ännu inte hunnit använda allt det material som finns i databasen. Det jag framförallt har arbetat med är handelsspelet som är tänkt att symbolisera hur olika världens länder behandlas och vilka vitt skilda förutsättningar som de har. Jag välkomnar uppgifter som väcker känslor och som ger eleverna möjlighet att arbeta själva och få en liten glimt av hur världen kan se ut för många andra människor.

De övningar som jag har varit i kontakt med, har framförallt varit inriktade mot gymnasiet och högstadiet. Men i förenklad form tror jag att mycket av materialet funkar även för yngre elever.

Tags: , ,

Om Wikipedia

wikipediaDe flesta elever är väl medvetna om att Wikipedia anses som en tveksam informationskälla, men det hindrar dem sällan ifrån att använda uppgifter därifrån. Oftast ganska urskiljningslöst.

Jag sticker inte under stol med att jag själv är en flitig läsare av Wikipedia. Den stora skillnaden är att jag enbart läser den engelska versionen, medan eleverna nästan enbart använder den betydligt sämre svenska versionen.

Som lärare tycker jag att det främsta problemet är elevernas okritiska inställning till Wikipedia i synnerhet och internet i allmänhet. Ofta har de hört talas om källkritik utan att egentligen förstå vad det innebär. Precis som annan information på internet, så är den fakta som återfinns på Wikipedia av väldigt varierad kvalitet. Många artiklar är genomarbetade och bygger på mängder av andra källor, men lika många består av illa underbyggda och mycket subjektiva åsikter. Eftersom språket är lättillgängligt och resonemangen ofta förenklade, så är det tacksamt för eleverna att hämta information ifrån någon Wikipedia-artikel.

Jag är mycket tveksam till att godkänna artiklar ifrån den betydligt sämre svenska versionen  som fullgoda källor. I synnerhet om det är den enda källan till information som ingår i ett arbete. Däremot kan det vara en bra utgångspunkt att börja med att titta på Wikipedia och följa de länkar och källor som hänvisas till där.

Lektion.se

De flesta lärare är sannolikt bekanta med hemsidan www.lektion.se och har säkert varit inne där någon gång i jakten på tips och användbart material. Själv plockade jag några uppgifter därifrån under min första termin när jag skulle undervisa i Svenska och Engelska – som inte är mina ämnen.

lektionseÄven om jag tycker att grundtanken är väldigt bra, så undviker jag numera att använda uppgifter därifrån. Det beror på flera, mer eller mindre vettiga, orsaker. Jag behärskar materialet mycket bättre om jag själv har konstruerat det ifrån början till slut. Genom att sätta mig ner och skapa ett komplett arbetsområde får jag möjlighet att tänka igenom det ordentligt och bara inkludera sådant som jag känner att jag behärskar och kan stå för. Sedan är det också en fråga om stolthet; jag skäms faktiskt för att dela ut material med någon annans namn på. Det känns som en feg utväg som gör mig till en sämre lärare även om jag aldrig skulle tycka likadant om någon annan som använde material ifrån mig eller Lektion.se.

Jag har själv skapat en hel del som skulle kunna läggas upp där, men avstår framförallt för att jag vill ha mer respons, kommentarer och diskussion än vad som brukar uppstå. Uppgifter som jag har lagt ner min själ i vill jag heller inte avsäga mig kontrollen över, även om det kanske låter lite småaktigt.

Lektion.se hyser även en hel del forum för skolrelaterade diskussioner, men aktiviteten är låg och nivån på debatten likaså. Annars saknar jag den typen av berikande pedagogiska diskussioner mellan lärare.

Populär historia

pophistoriaPopulär historia är en historisk tidsskrift som kommer ut en gång i månaden sedan 1991. Varje nummer är på ungefär 70 sidor artiklar, recensioner och bilder. Artiklarna är för det mesta skrivna av forskare, akademiker och vetenskapsjournalister. På hemsidan finns dessutom ett gediget arkiv med mängder av material. Tyvärr består de arkiverade artiklarna enbart av text, med få undantag.

Jag har prenumerat på tidningen sedan ett drygt år och använt mig av den i min undervisning vid ett flertal tillfällen. Artiklarna är välskrivna och begripliga även för gymnasieelever. Arkivet på hemsidan kan dessutom användas som en källa till information för elevernas egna arbeten och uppsatser. Tidningen är utmärkt, både som fortbildning för läraren och som ett hjälpmedel i undervisningen.

Tags:

Att använda media i undervisningen

Min ambition är att på sikt recensera och diskutera hur olika böcker, tidningar och filmer kan användas i undervisningssyfte. Som en inledning till detta ambitiösa projekt tänkte jag rent allmänt reflektera över hur jag använder dessa redskap i min lärargärning och vilka möjligheter och svårigheter som är förknippade med dem.

Media kan användas för två syften: fortbildning och som undervisningshjälpmedel. Lärare bör vara allmänbildade, i synnerhet de som undervisar i Samhällskunskap. Därför skadar det inte att de håller sig någorlunda uppdaterade om dagaktuella händelser och politik. Det är också en bra bonus att koppla undervisningen till sådant som för tillfället är i fokus och diskuteras av eleverna. Hur påverkar det amerikanska presidentvalet oss i Sverige? Vad får den finansiella krisen för effekter för de elever som tar studenten nu? Vem är ansvarig för miljöproblemen?

Personligen föredrar jag att ha kontroll över alla aspekter av min undervisning. Även om jag inte planerar allting in i minsta detalj så vill jag inte göra mig beroende av faktorer som jag inte kan råda över. Använder man sig av olika former av massmedia finns risken att man råkar ut för något förargligt tekniskt problem som man inte kunde förutse. En DVD-spelare kanske går sönder, böcker saknas eller är trasiga, bandspelaren är utlånad. Sådant är väldigt frustrerande och avskräcker ibland ifrån att använda sig av något mer avancerat än tavla och kursböcker. Men om man bara har en viss framförhållning så brukar det ändå gå vägen.

Film och tv-serier

Filmer har blivit ett vanligt inslag i undervisningen och är något som eleverna ofta själva efterfrågar. De är lätta att använda sig av och tacksamma att stoppa in i ett arbetsområde. Ett vanligt problem som jag själv brottas med är att filmerna blir en belöning och inte något som är integrerat i den övriga undervisningen. Särskilt inte när det handlar om spelfilmer. Dokumentärer brukar ha en mer naturlig koppling till arbetsområdet. Pratar man om andra världskriget så är det naturligt att visa en film som ”Schindlers list” och utgå ifrån att den är mer eller mindre självförklarande. Filmer är ofta runt två timmar långa och varar mellan två och tre lektioner. När filmen är slut vill eleverna gå och då är det svårt att komma där med några hastigt påkomna diskussionsfrågor.

Jag tycker att man, så långt det går, ska bibehålla kontrollen över upplägget och se till att alla delar av undervisningen är genomtänkta och har ett syfte. Man ska ej heller vara rädd för att bara visa en scen eller ett kortare klipp ifrån en film. Det är inte alltid som det är nödvändigt att visa hela filmen för att illustrera en poäng. Ett avsnitt av en tv-serie kan också vara lättare att klämma in i ett tajt planering jämfört med en hel film.

Jag skulle även vilja slå ett slag för att använda internets filmskatt. Sidor som YouTube innehåller visserligen mycket skräp men också en del användbara klipp. Ett tag fanns det ett klipp ifrån avrättningen av Saddam Hussein. Något sådant skulle kunna vara en vinjett både när man talar om Irakkriget och dödsstraff. Hans Rosling har också flera intressanta föreläsningar ute på nätet. SVT:s öppna arkiv innehåller mängder av material Att släppa ut en skock elever i en datorsal för dock med sig en del risker och att ordna fram projektor och dator kan också vara rätt krångligt. Men det skulle kunna vara en hemuppgift att se och reflektera över ett kortare filmklipp som finns allmänt tillgängligt på nätet.

Böcker och tidningar

Många elever är måttligt förtjusta i att läsa böcker och artiklar, i synnerhet sådant som skolan prackar på dem. Elevernas bristande läsvanor är ytterligare ett argument för att skolan ska ge dem texter att bearbeta, men det gäller att anpassa dem både till eleverna och ämnet. Dagstidningar, notiser och artiklar är dessutom betydligt mer lättlästa än många böcker. Särskilt dagstidningar är också bra på att sammanfatta teorier, konflikter och händelser med hjälp av enkla figurer.

Böcker har annars en unik förmåga att fånga och sätta ord på svåra och komplicerade känslor. Därför kan de vara användbara inom alla ämnen, även om läsningen av en hel bok kan ta mycket tid i anspråk. Det fungerar med kortare utdrag också, men det krävs en hel del arbete att läsa igenom en bok och plocka ut enskilda kapitel eller stycken.

Övrigt

Utöver de mer konventionella källorna film, böcker och tidningar finns det andra alternativ. Talböcker, radioprogram, ljudinspelningar, musik, bildspel, hemsidor och bloggar. När Sveriges egen utrikesminister är en aktiv bloggare blir plötsligt bloggen mer intressant både att använda och diskutera. Alla stora tidningar, företag och organisationer har egna hemsidor med alltmer avancerade inslag. SR har flera program som tar upp intressanta ungdomsfrågor. I somras höll komikern Nour El-Refai i ett intressant program när hon var sommarpratare. Det finns mycket som kan användas om man har lite fantasi.

Självpublicering

Slutligen vill jag slå ett slag för att låta eleverna själva publicera artiklar, tidningar och böcker. Det är idag möjligt att relativt billigt trycka upp sina egna alster på print on demand-sidor som Lulu och Vulkan. Många kommuner har dessutom egna tryckerier av enklare slag som skolan skulle kunna använda sig av. För att skapa en tryckfärdig produkt krävs det en del layoutarbete och engagemang.

Att publicera på en blogg eller hemsida är alldeles gratis och relativt enkelt. Många av eleverna har säkert erfarenhet av bloggande sedan tidigare.

Fördelen med att publicera sig själv är att resultatet bevaras och kan visas upp för andra. Det blir alltså något mer än bara en angelägenhet mellan lärare och elev.